Låt oss tillsammans göra de värderingar som Judiska Församlingens fullmäktige antagit; att arbeta öppet, vänligt, smart arbetande och med respekt, till inte bara ord, utan till verklighet. Och Judisk Samling lägger till ett ledord: judiskt. För det behövs din röst på oss i Judisk Samling.

Vad tycker Judisk Samling om ...

Centret

Ett av de största hoten mot judiskt liv i Stockholm är en tilltagande assimilation och utträde ur församlingen av medlemmar i åldern 20-35 år.

Stockholms judar lever spridda över staden och det finns behov av en plats att samlas och umgås på. Många unga människor försvinner ur det judiska livet. Detta märks inte minst på minskat engagemang i ungdomsföreningarna tex JF och Makkabi och minskad närvaro i Centrets lokaler.

Centret bildades 1955 och har sedan dess varit en mötesplats för unga såväl som gamla. Olika föreningar har Centret som en bas för sin verksamhet och skolan delar lokaler med Centret. Till exempel idrottsverksamhet i Makkabis regi har varit inkörsporten till det judiska livet för många av oss. Även Glämsta har fungerat som mötsplats för ungdomar. Glämsta skapar tillsammans med religonskolan och Hillel de sociala nätverk och miljöer där ungdomar ges möjlighet att leva i ett judiskt sammanhang. Många av föreningarna använder Glämsta som mötesplats under helger året runt. Social verksamhet för äldre är en viktig del av den verksamhet som nu finns på Centret. Centret och Glämsta är båda därför centrala platser för judar i Stockholm.

Vision 2012

Vi måste vitalisera Centret igen. Judiska församlingen har tagit på sig ett ansvar för att Stockholms judar skall ha en plats där vi kan bedriva social, kulturell och undervisningsverksamhet för alla åldrar. Vi behöver också en naturlig plats att integrera den icke-judiska partnern in i det judiska livet.

Vi vill stärka Centrets varumärke. Vi vill att Centret skall bli en ännu mer dynamiskt rum för judiska möten. Med ett rum för judiska möten menas en plats där olika åldrar kan erbjudas utbildning, samvaro och kulturell stimulans. Innehållet kan variera från ett rent allmänt innehåll eller ha ett specifikt judiskt innehåll om det så är ledarskapsutbildning, judiska studier, judisk konst och musik, alternativt en purimfest eller en teaterkurs.

På så sätt kan Centret åter bli en fantastisk judisk plats.

Konceptet kan breddas till att Centret ska verka för ”judiska möten” även på andra ställen. Centret skulle då vara ett av de verktyg som gör att vi drar in och/eller behåller medlemmarna i den judiska gemenskapen. Centret är också ett naturligt ställe för judiska församlingen att interagera med andra föreningar inom församlingens sfär som har social-, ungdoms- eller kulturell verksamhet.

Vår vision för Centret är sålunda att Centret skall vara den självklara fysiska eller virtuella platsen för judiska möten i alla åldrar.

Syftet med Centrets verksamhet


Visionen är att genom att samverka och pola existerande resurser få en livskraftig och attraktiv verksamhet som attraherar många olika grupper av människor med anknytning till det judiska.

Genom att på alla sätt öka genomströmningen av människor skapar man en spännande och dynamisk miljö. Den kulturella verksamheten är väl integrerad i ett Centerkoncept.

Visionen är att placera ungdomsverksamhet, kulturansvarig, sociala sektionen, Glämsta ansvarig och Religionskolan under Centret och i fysisk närhet. Genom detta kan vi skapa en kreativ och spännande miljö som attraherar såväl unga som gamla. Alla dessa verksamheter kan dessutom dra fördel av att placeras under samma tak genom att samverka både vad avser personella och ekonomiska resurser.

Nyckeln till att förverkliga denna vision är att det finns en samordning och ledarskap både på professionell- och politikernivå. Denna samordning ska verka för att äldre kan leda de yngre, sociala och kulturella behov kanaliseras i olika aktivteter som förändras dynamiskt över tiden. Att medlemmar kan engageras och dra igång olika verksamheter.

Tjänstemännen fungerar här som katalysator för att tillfredsställa medlemmarnas behov. Enskilda initiativ till aktiviteter ska kunna fullföljas.

Ytterligare en nödvändig förutsättning är att det finns fungerande informationskanaler för att annonsera programmen. De olika aktiviteterna marknadsförs för att väcka intresse och attrahera nya människor. Här spelar IT en stor roll.

Målsättningen är att Centrets varumärke förstärks och blir synonymt med en verksamhet där man emot tas med vänlighet och öppenhet och där medlemmarnas behov av social kontakt, stöd, judisk kunskap och kreativitet kan tillfredsställas.

Hur vi inkluderar den icke judiska partnern

Vi vill skapa ett medlemsskap för Judiska Centret som gäller den icke judiska parnern.

På så sätt inkluderar man alla i den sociala gemenskapen och dom och deras barn får full rabatt på alla evenemang.

Det finns andra aktiviteter, som kurser,seminarier och shabbesmiddagar som vi vill att man målmedvetet ordnar.

Till sidans topp

Glämsta

Glämstas sommarkoloniverksamhet är en av Församlingens viktigaste verksamheter. På Glämsta erbjuds våra ungdomar en unik möjlighet att leva ut sin judiska identitet i en positiv judisk miljö. Många svenska judar vittnar om att det var Glämsta som gav dem en stark judisk identitet.

Firandet av Glämstas 100 årsjubileum visar även på värdet av Glämsta genom tiderna och att det engagerar alla församlingsmedlemmar.

Glämsta är också unikt eftersom vi i vår enhetsförsamling här har lyckats skapa en verksamhet där så många kan känna sig hemma.

  1. På Glämsta kan våra judiska barn och ungdomar knyta vänskapsband för livet i en fantastisk skärgårdsmiljö. Här känner vi på hur det är att leva ett judiskt liv till vardag och helg. Samtidigt utvecklas barn och ledare som människor.
  2. På Glämsta kommer under några år framöver barnkullarna att minska och därför tror vi att Glämsta också kan spela en växande betydelse för unga familjer som under några veckor vill umgås i en judisk miljö på sommaren. Vi tror att familjeveckorna kan utvecklas vidare.
  3. Äldreveckorna på Glämsta är en naturlig del av judiska församlingens äldreverksamhet som kan utvecklas och numer kommer att skötas av sociala sektionen.
  4. Glämsta är ett exempel på hur vi inom Judiska Församlingen kan kompromissa mellan olika inriktningar för att hålla samman. Judisk Samling är en garant mot såväl förslag om att ensidigt införa den inriktning som finns i Stora synagogan som förslag att bara ha en ortodox gudstjänstordning. Vi anser att den så kallade Glämsta Style som utvecklats genom åren är både unik och dynamisk.
  5. Glämsta spelar också en stor roll för våra ungdomsföreningar, Makkabi ,Hillelskolan och andra föreningar som plats för konferenser och träningsläger.

Vi inom Judisk Samling vill utveckla Glämsta så att stugor och miljön förbättras kontinuerligt. Vi tror att man under resten av året kan utöka konferensverksamheten. Glämsta måste dock kontinuerligt rustas upp. Det är relativt kostsamt att skicka barnen till Glämsta. Vi tror att fundraising-aktiviteterna och finansieringen av Glämsta kan utvecklas ytterligare genom en rad olika åtgärder.

Till sidans topp

Omvandla Stora synagogan till en synagogförening

Gudstjänstverksamheten i Stora synagogan är inte representativ för alla församlingsmedlemmar. I den enhetsförsamling vi har är det en självklarhet att traditionella gudstjänster i Adat Jeschurun och Adat Jisrael, progressiva gudstjänster i Stora synagogan, gudstjänster på sjukhemmet och andra tillfälliga gudstjänster i församlingens upptagningsområde, är alla av värde och viktiga eftersom de har avgörande betydelse för medlemmarna och sammantaget är en av de avgörande grunderna för den judiska verksamheten i Stockholm. Stockholm är med andra ord en rik församling som kan bjuda sina medlemmar ett mycket omfattande gudstjänstutbud. Enhetsförsamlingen i Stockholm är unik och enastående och vi som har satts att representera medlemmarna måste kunna tillse att det utbud som finns blir till stort gagn för alla medlemmar när de har behov av att- eller – önskar delta i gudstjänster.

Stadgarna är skrivna för en representerande synagoga och för den verksamhet och gudstjänstordning som ska gälla där. När det gäller tillsättandet av religiösa tjänstemän som rabbiner och kantorer så är dessa anställda av församlingen oavsett om det avser traditionell, progressiv och även tillfällig gudstjänstverksamhet i viss utsträckning och detta är också unikt och kännetecknande för hur en enhetsförsamling bör fungera.

En bättre lösning i en enhetsförsamling är att även verksamheten i Stora synagogan får formen av en medlemssynagoga/synagogförening på samma sätt som i Adat Jeschurun och Adat Jisrael. Likaså skulle de progressiva gudstjänsterna eller andra etablerade verksamheter med regelbundenhet, kunna konstrueras på samma sätt. Det demokratiska inflytandet för användarna skulle på detta sätt kunna tillfredsställa fler.

Grunden bör som nu vara att församlingen finansierar baskostnaderna för de olika riktningarna. Med detta avses lokalkostnader och de tjänstemän som leder gudstjänster i form av rabbiner och kantorer m.m. Härutöver behövs ett driftsbidrag som kan uppmuntra synagogföreningarna att vara engagerade i att bli attraktiva för församlingsmedlemmarna när det gäller att få alla kategorier av medlemmar att engagera sig mera och inte minst arbeta för att få in så många som möjligt som medlemmar i församlingen.

Församlingsmedlemmarna kan ansluta sig till den förening de finner passar dem och en del av församlingsavgiften kan vara rörlig såtillvida att de kan ange vilken förening de särskilt önskar stödja. I den mån man inte anger något förval kan man rentav proportionera budgeterade anslag utöver förvalda i förhållande till avgivna förval. Det vill säga detta rörliga driftsbidrag blir en särskild uppmuntran för föreningsmedlemmarna att engagera sig.

Undertecknade föreslår härmed att:

Till sidans topp

Vi måste våga visa vår solidaritet med Israel

Antisemitismen reser sitt fula tryne igen. Den är maskerad som antisionism och har resulterat i att omvärlden börjar blanda ihop Israel med judar. Det är utmärkt att församlingsledningen så kraftfullt protesterar mot dess olika yttringar. Vi kan dock aldrig stoppa föreställningen att vi judar faktiskt har med Israel att göra. Därför blir stödet till Israel och påvisandet av den antisemitiska komponenten i Israelkritiken en viktig del av vår egen kamp mot antisemitismen.

Samtliga partier inom Judiska Församlingen är eniga om att vi inom Judiska Församlingen inte ska ta ställning i Israels interna politik. Vi måste samtidigt kunna uttala att vi stödjer Israel i dess konflikter med sina grannar. Här behöver vi vara tydligare.

Läs Michael Cohns tal vid solidaritetsmötet i Stora Synagogan i samband med Gazakriget

Till sidans topp

Politik och demokrati

I detta val är Judisk Samling en garant för fortsatt förnyelse och ledarskap inom Judiska Församlingen. Vi kan förstå att många uppfattar politiken som meningslös på grund av partibundet käbbel. Att avskaffa partierna kan emellertid resultera i att man utestänger stora grupper av medlemmar som önskar något annat än de som sitter vid makten. Det blir enskilda människors önskan om makt och inflytande som får styra. Det är inte bra för en enhetsförsamling. Judisk Samling tror på tanken att människor med liknande tankar och idéer kan samlas i partier.

Till sidans topp

Bertil Metzger

Jag stöder Judisk Samling för att de erbjuder en judisk framtid i Sverige byggd på judiska värderingar. Alla måste ha möjlighet att leva sitt judiska liv i Stockholm.

bertil metzger
chef för riksåklagarens kansli